onsdag, oktober 22, 2008

Lägenhetsletande i huvudstaden del 1

I Söndags var det dags för min nu-ska-vi-leta-lägenhet-i-stockholm-för-alldeles-för-mycket-pengar-hetsen. Jag hade kartlagt 4 visningar men orkade bara 3. Det tog mer på krafterna än vad jag kunnat ana. Jag hade en allierad med mig naturligtvis, jag är annars ett otroligt lätt byte för hungriga säljare och i det här fallet mäklare som är snälla på utsidan men egentligen vill de bara ha alla pengar du har (och inte har). Just den här söndagen skulle kungsholmen skannas av.

Första lägenheten låg vid Rådhuset. 31 kvm, 3 våning, balkong och med ett utropspris på 1 395 000:-. I entrén kom de obligatoriska "sjukhus tofflorna" fram fast här var de upphottade med mäklarbyråns logga. Snyggt... I entrén hittade vi det påklistrade leendet på en pigg och glad mäklare som lika gärna skulle kunna vara flygvärdinna.

-Välkomna!

Tack sa vi och gick in tillsammans med 2 andra sällskap. Litet men välplanerat. Trevlig balkong, javisst. Gamla vitvaror och kökslådor från 50 talet. Ni vet sånna som är gjorda i trä och vilar på trä. Så drar man dem in och ut för snabbt så gör man eld på urbefolknings-vis. Kaklet i badrummet... nja. Många skruvhål som blviit igenspacklade så det liknande mer en schweizer-ost på väggarna. Nej.

Nästa lägenhet var i Kristineberg, nordost om tranebergsbron kan man säga. Lugnt och fint område, natur och nära till vattnet. Vackert. Jättefräsch lägenhet och ännu fräschare mäklare(mäklarinna). Den här hade kanonbra planlösning, ljus och fin. Balkongplaner (=dyra kommande kostnader) och till och med plats för en stor säng avskillt från vardagsrummet. 37 kvm. Kanon! Utropspris: 1 195 000. Lågt. Vilket jag i frågasatte.

-Ja jo det är lite lågt, jag bedömmer att det priset ska sättas för att få hit folk på visningen.(?).

Sådäja. Så får man inte göra. Ajaj. Och på frågan om de hade sålt många lägenheter i området och vad det gått på svarade hon entusiatiskt;

-Ja gud ja! Massor! I maj senast!
(jag just det... det var ju snart ett halvår sen! Jösses)
- och det flesta har ju gått på omkring 1,6 milj. 1,8 milj.

Hyran var hög på den här lägenheten och jag är inte köpklar än så vi gick innan jag blev mer kär i den.

Sista visningen var den mest humorristiska. Mest för att den stackars mäklaren, som försökte sälja en lägenhet där du vaknar med essingeleden i örat, var mer osäker än bambi på hal is. När vi går in i den lilla delen där man klämt in en säng så berättar han direkt "naturligtvis kan måla om väggarna här inne!". Som var snorgröna. Ja och P tittade på varandra och gjorde vårt bästa för att hålla masken. Hans tonårsliknandeansikte letade någon form av bekräftelse från oss men vi var kalla som isbitar. Vi hade redan dömt ut honom när han inte ens klarade av att läsa av en måttstock han lagt ut för att mäta hur bred sängen som stog därinne var. Känns förberett...

Han otroligt snabb att påpeka att fönsterna var ljudisolerade när jag inte ens hunnit reflektera över dånet från trafiken där nere. I köket var spisen helt ny och där var det nyrenoverat, fast som han sa själv om kylskåpet, "Inte riktigt lika ny" (läs: från tidigt 80-tal). Jag tror att han har valt fel bransch.

Trots två klädkammare, vackra trägolv genomgående i lägenhete och ett utropspris på 1 050 000 så var det no no på denna också.

Jag kommer nog aldrig bli nöjd.

På Söndag blir det söder för hela slanten. Favoritstället. Vi får väl se hur det går.

2 kommentarer:

Peter Sincic sa...

hörru. Du kan ju inta stava fel till mitt namn sådär. Ser inte bra ut inför vårt kommande sammrbete........

annika sa...

Förlåt vännen!

Nu är det fixat! =)