Så när som på 160 gäster kom, värdet var hur vackert som helst! Bruden är bland det vackraste jag sett (brudgummen med för den delen) och jag får tårar i ögonen när två av mina vänner framför en akustisk version av Stand inside your love (Smashing Pumpkins) i kyrkan. Säga vad man vill alltså men musik har och kommer alltid att vara en stämmningspåverkare. Texten i den låten är bland det vackraste och passar alldeles utmärkt på ett bröllop.
Jag vill också gifta mig.
Men jag insåg under festen att jag aldrig kommer att göra det. Det räcker med att bara titta på Brudparet så förstår man att de har något tillsammans som är helt obeskrivligt. Det är nästan så man kunde ta på deras kärlek till varandra. Jag har nog aldrig sett lyckligare männsikor tillsammans. Jag hade träffat bruden ett par gånger innan bröllopet och nog märktes det tidigt på min vän att han var väldigt kär i hans blivande fru. Men kär hade ju han varit förr så jag undrade hur han kunde vara så säker den här gången, vad gjorde henne så speciell att han bestämde sig för att fria till henne? Han ger mig det enkla och, egentligen, mest självklara svaret;
"Hon gör mig till en bättre människa, hon får mig att tycka om mig själv. "
Lättpåverkad, impulsiv, naiv, kalla det var du vill men en kort tid därefter av slutades mitt dåvarande förhållande och jag undrade varför jag spenderat så mycket energi på relationer och förhållanden som gjort mig mer olycklig än lycklig. Det är inte dåliga och elaka människor jag träffat eller haft föfhållande med, tror det mer handlar om att de aldrig varit kär i mig.
Så efter det samtalet med min vän fick han mig att inse att jag måste sätta ett större värde på mig själv. Han gav mig, som alltid, ett starkare självförtroende och nu har jag lärt mig att tidigare se varningstecken när det är dags att dra sig ur och gå vidare. Ribban är högre satt, kankse är det därför jag varit singel i nära 2 år nu men å andra sidan så har jag aldrig varit lyckligare.
Så varför jag är cynisk och inte tror att jag kommer att gifta mig beror på att jag inte tror att det finns nån som skulle kunna värdera mig så otroligt högt och om det nu skulle finnas någon som gör det så skulle jag vara alldeles för rädd för att släppa taget för att dras med i allt. Fast det måste ju i så fall betyda att jag inte träffat honom... om han inte kan ge mig tryggheten i att släppa kontrollen... Hursom helst så känns den dagen långt borta då jag gifter mig. Men jag springer gärna på fler bröllop om de är hälften så vackra som de jag varit på, det kan jag leva länge på.
"Love is patient, love is kind. It does not envy, it does not boast, it is not proud. It is not rude, it is not self-seeking, it is not easily angered, it keeps no record of wrongs. Love does not delight in evil but rejoices with the truth. It always protects, always trusts, always hopes, always perseveres."
[1 Corinthians 13:1-7]
Andra bloggar om: Bröllop, kärlek
0 kommentarer:
Skicka en kommentar