Jaha, då var vi där igen...

Känns som jag haft den här rubriken innan... Men vi är här igen så varför inte.

Jag vill flytta. Det känns som jag vill flytta. Jag vill flytta. Byta stad. Större och bättre. Japp.

Men det blir nog som alla andra gånger jag har uttalat mig om att flytta. Det händer inte. Jag blir kvar. Vad trött jag blir på mig själv. Men jag har börjat söka jobb på allvar nu i alla fall. När jag verkligen tror att jag "bestämt" mig så kommer jag till jobbet och kommer på att jag trivs väldigt bra. Sen på bussen hem läser jag om hur jönköping har lägst arbetslöshet i hela landet och att staden bara växer och växer. När jag kommer hem och ska söka ett jobb som låter så himla bra och jag känner att jag bara måste ha det! Nej då skickar jag fel ansökningsberv! Pinsamt. Riktigt dåligt! Är det inte meningen att jag ska flytta eller vad?

Jag ska inte lova nånting den här gången. Just nu är jag fullt upptagen med att längta tillbaka till mellanstadietiden. Tänk vid den här tiden för ca: 12 år sen. Man var alldeles sprallig för man visste att snart kom ett långt långt sommarlov. Snart fick man ta på sig den där ljusa klänningen som hängt i garderoben hela våren. Ta på sig skorna som mamma förbjudit dig att anvnda i tron att de skulle bli skitiga till examen. Allt skulle vara perfekt. Allt var perfekt. Jag älskar skolavslutningar.

Jag vill inte bli vuxen.

Andra bloggar om: flytta, ångest, examen