If this is communication... I disconnect

Ibland hatar jag att jobba nätter. Min tankeverksamhet har aldrig varit större än vad den är på nätterna. Jag är helt övertygad att man kan tänka ihjäl sig alltså. Har kommit in i de där analysbanorna igen där jag funderar över saker som hänt (och inte hänt) och varför. Varför sa han så när han gör så här. Han kankse har lagt ner, han kankse bara har tappat mitt nummer. Äh han gillade nog inte mig från första början. Skrämde jag bort honom?! Han hittade nog en annan. Men jag har ju inte fått en chans! Nej det var nog inte meningen att vi skulle ses.

Jag hatar dagens teknik alltså, det har gjort den så himla bekvämt för att ha kontakt med någon. Sms kan vara det sämsta sättet att kommunicera på. Jag hatar indirekt kommunikation. Alla har ju olika tolkningar. Varför skrev han inte "kram" nu då, han har ju alltid gjort det! Jag törs inte ringa, då kommer han tycka att jag är trög som inte fattar. Sms:et kankse aldrig kom fram och nu sitter han och väntar på att jag ska höra av mig. Jäklar vad feg jag är.

Vad hände med budbärarna som reste land och rike för att framföra meddelande till folk. Eller brevduvorna. Hur romantiskt är inte det!? Eller var det sånt som bara förekom i filmer? I så fall vill jag leva i en film. En romantisk film med ett lyckligt slut.


Min mamma fyller år på Måndag. 55 år. Jag har naturligtvis glömt att köpa en present att skicka iväg så hon får den på sin födelsedag, känns inte alls bra. Tills jag kom på den strålande idén att skicka blombud till henne! Alla älskar väl blommor! Det gör i alla fall jag och jag har ju mammas gener så hon borde göra det med! Genast kände jag mig som en bättre dotter. Jag hoppas hon blir glad.

Andra bloggar om: sms, födelsedagar