Lägenhetsletande i huvudstaden del 2

I går var det söders tur. Söder söder, fantastiska söder. Jag vill så gärna bo på söder!

I snålregnet med en liten karta och en "uppsnittslad" bana gav jag mig ut till första objektet där jag skulle möta upp C som för den här gången följer med som min allierade.

Nni som läst tidigare vet att jag går vilse i stockholm och visst var jag rätt nära redan här också. Trots karta. Märkligt. Lägenheten låg på en tvärgata från Ringvägen, österut. Men när jag går där så slår det mig plötsligt att jag nog gått åt väster. Jag väner, går 20 meter och kommer på att nej. Jag har faktiskt gått rätt från början. Fan. Inte ens med karta reder jag ut det här alltså.

Strax efter att jag hittat fram kommer C med lille sonen L och allt vad barnvagnsbestyr heter. Vi klämmer in oss i den lilla hissen och L ser mest entusiastisk ut av oss alla. Vid entrén ser det som vanligt ut som en förfest med en snittålder på 20, skor ligger hullerombuller och det enda som saknas är hög musik, lätt röklukt och ölburkar. Men vi möts av ett jättefint kök nästan direkt när vi kommer in. Vidare så kommer "vardagsrummet" och till vänster finns "sovrummet", där man klämt in en 1.20 säng på längden vilket gör att vill man sträcka ut sig till en längd över 2 m så får man inte göra det i sängen.

"En 2 på 32 kvm kan det vara riktigt det"
Hörs sen skrockande, skeptisk röst. Sen blev han tyst när han såg hur bra planlöst det faktiskt var därinne.

Jag vara bara oroligt fundersam över hur sjutton jag skulle få plats med min tv-bänk och mitt piano. Nej. Det går inte... Fan. Den är för liten.

Efter den lägenheten så var det gångavstånd till nästa. Alldeles utanför frågar ett par damer oss om vägen. Grattis tänkte jag, jag med mina orienteringsskills.

Väl inne i trapphuset upptäcker vi att det inte finns nån hiss.

"jag hade inte ens gått hit och tittat om jag inte visste att det inte fanns nån hiss" säger C med lätt uppgiven ton och tar med sig L i en sele. Han är fortfarande mer entusiastik än vi men vi knallar upp. Jobbigt var det men det var en jättefin lägenhet! Välkomnanade hall, stort ljust kök, stort rum där jag till och med skulle få plats med både stor säng och mitt piano! Å jag är kär! Jag ville inte gå därifrån. 40 fina kvm. Det enda minuset var ju det där med trapporna. Så fort vi kommer därifrån så börja L gråta. Jag förstår honom. Så det blir paus innan vi går på den sista.

Iväg mot hornstull och med en irrgång på ca 20 minuter så hittade vi fram tillslut. Jag vet inte vad som gjorde det men jag gillade inte alls det här området. Det spelar ingen roll att metro berättar om att Dregen bor i närheten eller att Pelle Almqvist's lägenhet finns kanppt 200m bort. Jag gillar det inte. Väl inne i lägenheten är det rätt dött, vi kommer en kvart innan visningen, blöa och trötta. Det här var ingen rolig historia. Köket är från 30 talet, gasspis, litet, och inget kylskåp. Var i hela friden skulle jag få plats med det.

"Man får ju ta bort den här väggen" säger den söta, blonda mäklaren som nästan skämdes där hon stog och tog osäkert i den icke bärande väggen.

"Sätta in ett nytt kök går på 100 000" säger C och försöker se saker och ting positivt. Vidare berättar mäklaren att badrummet (som såg ut som en scen ur en skräckfilm) skulle stambytas och bli helkaklat enligt standard. Ett ljus i mörkret tänker C och jag men så lägger hon till att det inte kommer att gå att bo här på 10 dagar när detta ska genomföras. L börjar gråta, jag förstår honom och vi går ut.

Jag kan inte sluta tänka på den fina 40 kvadrataren och känner mig sjukt kluven. Jag som inte SKA slå till förrän tidigast december. Fan. Vågar jag gå miste om den här? Skit.

Säger hejdå med söder för att ta bussen till Fridhemsplan och tunnelbanan hem...

Is i magen, is i magen, is i magen.

Jag kommer inte att köpa.

Vilse Del 2

Gick vilse alltså. På östermalm såklart. Jag ska inte var där helt enkelt.

Den här gången var jag nästa säker på att jag skulle hitta när jag skämtsamt sa till P, som ville jag skulle komma förbi hennes jobb, att hon skulle ge mig karta och kompass så jag hittade. Så hon mailade över en karta. Klart jag hittar nu! Vägen var enkelt och jag kom i håg kartan i huvudet.

Yeah right.

När jag klev av på Östermalmstorg så tänkte jag att jag inte skulle gå upp på östermalmstorg som jag brukar utan ta en annan uppgång får då kommer jag närmare stureplan. Ja... det gjorde jag ju också. Men var sjutton jag var hade jag ingen aning om. Gick till höger först... ångrade mig och gick till vänster.. Ringer P.

- Hej.
- Hej.
- Du kommer inte bli förvånad...
- Har du gått vilse igen? Vaar ääär duuu?
- Birger Jarlsgatan... nånstans...
- Gå mot "svampen".
- Ja men nu vet jag det är ju häråt! säger jag och börjar gå till höger igen.
- Nu har jag butiken Laura Ashley till höger.
- Nee, säger P. Vänd. Du går åt fel håll.

Så jag vänder. Igen. Killen som stått vid en reklamskylt och prata i telefon medan jag gått förbi 3-4 gånger ser igenkännande på mig. Jag skäms. Men kan inte sluta skratta åt det i alla fall. Jag kommer aldrig lära mig.

Fast jag fick i alla fall kändisspotta lite idag. Utanför mitt fönster på jobbet såg jag Johan Rehborg, Johan Ulvesson och Magnus Uggla. Köra iväg i samma bil. Märklig kombination. Och senare på ett fik nånstans på Östermalm (nej man kan inte fråga mig var) så fanns Zlatan och Olof Mellberg fikandes. Stort fik men 90% av alla satt just i den här delen. Jag fattade inte först men la ihop ett och ett när jag såg dom sitta där. Alla fikagäster försöker sitta helt oberörda men ser skitstela ut och ingen lyssnar på vad fika sällskapen säger eftersom de är fokuserade på vad som händer i fotbollskillshörnet men låtsas ändå inte bry sig. Klart man tittar! De är ju offentliga människor som dessutom presterar. Lite exotiskt är det allt. Man får titta.

Som tur var fick söder avsluta dagen. Det känns som hemma. Det känns som att folk är mindre stela och framförallt är det lite mer livligt på Söder. På Östermalm finns ju nästan inte en käft ute efter kl 19 när butikerna sedan en timme stängt och folk har fikat klart.

Östermalm - Söder 1-1

Kan man öva upp sitt lokalsinne? Tips är välkomna.