Emo-helg i Göteborg

Jag har kommit in en emo period. I dubbelbemärkelse kankse man kan säga. Det måste vara årstiden. Vem lyssnar på emo på sommaren? Eller kankse... Hm..

Spenderade helgen i Göteborg. Grått var det, det var tråkigt, Göteborg är ju alltid soligt.. Det måste vara årstiden. Mycket roligare var det att träffa gamla vänner. Det är nåt speciellt med vänner som man känt länge som man återförenas med. Glädjen i ögonen är så äkta. Eller åtminstone så tror jag att den är äkta i alla fall. En sak är i alla fall säker, gamla vänner känner mig bäst. Ibland bättre än jag själv känner mig. De har en klarare syn på saker som rör mig än vad jag har i alla fall. Jag med mina grubblerier som blir solklarheter när jag lyssnar på mina vänner. Som vanligt får jag höra att jag tänker för mycket. Men jag har inte kommit på nåt sätt att stänga av så ni får stå ut med mig ett tag till. Jag behöver er.

Helgen kändes rätt lång med. Den var rätt innehållsrik och gav mig lite av varje känsla man kan ha. Som ett blandband. Några låtar gör dig glad, andra påminner dig om svunna tider, en annan gör dig arg och ledsen. Det måste vara årstiden...

Så min helg kan sammanfattas med ett blandband som kankse skulle kunna se ut såhär;

Sida A
Unchanging - John Frusciante
Be Yourself - Audioslave
Not That Easy - Bianca
All I Have - Tiger Lou
Crash And Burn - Robyn
Time Is runnig Out - Muse
Mr. Writer - Stereophonics
Modern Way - Kaiser Chiefs

Sida B
Misery - Theraphy?

C'mon C'mon - The Von Bondies
Bullet Proof... I Wish I Was - Radiohead
Just Like Heaven - The Cure
Press Hold - Johnossi
In The Round - The Cardigans
Need To Get Some - Division of Laura Lee
Sheep Dog - Mando Diao

Det måste vara årsitiden...